Den 4:e oktober lämnar jag ön mer eller mindre för gott. Det kan naturligtvis hända att jag hamnar här igen under perioder men åtminstone för tillfället blir det Costa Rica på ett mer permanent sätt. Det känns mest spännande, det känns som att jag är färdig med ön men efter att ha spenderat 2 veckor i Stockholm med omnejd känns det ändå vansinnigt skönt att vara hemma.
Japp, Malta är hemma idag. Naturligtvis sitter det mycket i att jag bott på hotell i två veckor men det har också att göra med att jag faktiskt bott här i mer än ett år. Sverige kändes ovant och konstigt när jag väl vant mig vid den här besynnerliga platsen. Det var ruskigt dyrt att käka ute (inte luncherna dom är billigare i Sverige) och allt är så mycket mer utspritt. På Malta kan jag ta en taxi oavsett vart jag vill men jag sätter mig inte gärna i en bulle utanför hotellet på Birger Jarlsgatan och brummar till kompisarna i Uppsala över kvällen.
De stora fördelarna med Sverige åtnjuter man inte riktigt som turist, som att det finns gott om bra matbutiker till exempel eller att det är enkelt att handla möbler. Jag har ju inget behov av varken matkassar eller inredning på hotellrummet. Eftersom jag jobbat medan jag varit på besök har jag hunnit avnjuta ett näst intill ofelbart internet dock, det är som om de nästan hade ett eget litet inhemskt nät här nere och ibland är det fakiskt sant. Vid tillfällen har anslutningen till Italien slutat fungera och då är det bara Maltesiska siter som gäller.
