Rätten att vara anonym

Mymlan väcker en intressant diskussion (eller angränsar en intressant diskussion åtminstone) i sin post om Margret Atladottir. Det har redan tidigare pratats en del om troll i bloggar och medier och hur de infekterar och förstör. Den naturliga motreaktionen mot troll är att man börjar anse att folk som är anonyma när de kommenterar gör något fel, varför kan man vilja dölja sin identitet om man har rent mjöl i påsen?

Till att börja med skulle jag vilja reda ut lite grand i semantiken, det har skett en glidning på definitionerna på senaste tiden. Numer kallas tydligen alla som lämnar arga kommentarer för troll men det har inte alltid varit så. Jag skulle vilja säga att en arg kommentar inte gör något troll, för att man ska trolla så måste det vara mer eller mindre systematiskt. Om man lämnar en enda arg kommentar gissar jag att det allt som oftast mest handlar om att man är arg, inte att man är ett forumtroll.
Jag kan också tycka att det är lite av en rättighet att inte behöva berätta vem man är bara för att man tycker något och jag ska förklara varför. Numer kan jag inte påstå att jag stänger någon ute från min person på nätet, jag mikrobloggar helt öppet och delar med mig av det mesta och jag kan förstå att om man är en liknande person som jag kan det vara svårt att inse att det finns människor som tycker illa om uppmärksamheten. Det finns dom som helt enkelt inte vill dyka upp i rampljuset.
För att vi ska kunna dra nytta av all den information, kunskap och vilja som dessa människor sitter inne med måste vi också säga att man kan vara anonym och att åsikten har samma värde i alla fall. På samma sätt som vi gör med riksdagsvalet.
Det här betyder att om man tycker att det är viktigt att få så bra input som möjligt på sin blogg eller i sin tidning så måste man acceptera anonymitet. Det betyder dessutom att om vi vill ha ett så bra samhälle som möjligt så måste vi acceptera anonymitet generellt.
En annan aspekt är att man måste skilja på privat och proffs. När jag bloggar här gör jag det mer eller mindre privat även när jag skriver om projekt jag genomfört i arbetet. När jag bloggar som proffs gör jag det på Sökmotorkonsult. Det är enorma skillnader mellan dessa båda bloggar och de krav man kan ställa på mig. Som privat bloggare har jag rätt att vara privat, jag kan välja att skriva under alias eller jag kan välja att inte göra det. Jag kan vara hur arg jag vill och jag kan faktiskt om jag vill det radera alla kommentarer som inte håller med mig. Nu gör jag inte så utan jag försöker behålla alla kommentarer utom de som är uppenbar spam eller sådana som kan göra att jag hamnar i klammeri med rättvisan (jag har faktiskt ansvar även för det som skrivs i kommentarerna). Man får lämna kommentarer som säger att jag är en idiot för generellt sett tycker jag illa om förtals- och förolämpningslagarna, jag tycker att man ska få kalla saker vid sitt rätta namn och en idiot ska alltså med rätta kallas för just det (notera dumstruten som jag har på min profilbild).
Vad har man då för ansvar som privat bloggare? I princip inget skulle jag säga, man har mer eller mindre ett ansvar att följa lagen (i de fall det är en berättig lag, det finns ingen gudomlig makt i min värld som instiftat lagarna och eftersom jag inte valt att födas i Sverige kan jag heller inte hållas ansvarig för de lagar som finns). Man har ansvar mot sig själv däremot, om ens blogg förvandlas till något man inte gillar så är det något som är fel. Om man inte står ut med arga kommentarer och det gör att man mår riktigt dåligt har man ansvar för att göra något åt den situationen, jag kan tänka mig ett stort antal olika angreppssätt. Om man lider av massor av troll i kommentarerna och inte tycker att det är viktigare med rätten till anonymitet så ska man göra något åt det. Samhället i stort ska inte göra det för nationellt sett är rätten till anonymitet viktigare än att man ska slippa bli förolämpad.

Subscribe / Share

Magnus tagged this post with: Read 687 articles by

Comments are closed






Flattr this

Mer Kärlek

Jag tycker det är väldigt viktigt att visa kärlek på internet och har startat kampanjen Mer Kärlek, skaffa en bloggknapp du också:


Gilla

Om du tycker att Nakna Sanningen är en bra blogg finns det flera saker du kan göra för att göra mig glad:

Du kan skriva om mig på din egen blogg!

Du kan lämna en välbehövlig kommentar på något av mina inlägg.

Du kan Twittra om mig.