Som min sträcka i Bloggtidningens Stafett har jag av Gunilla Karlsson fått i uppdrag att skriva om hur en date med Liza Marklund skulle gå till. Antar att det är menat både som en pik och som ett extra svårt uppdrag eftersom jag tidigare vädrat min frustration över henne i min post: Lisa Marklund – Någon måste bevaka henne. Jag är inte den som är den, pinnen är mottagen och här ska göras seriösa försök till date. Det enda riktiga problemet är att jag aldrig överhuvudtaget läst något av henne. Jag har faktiskt aldrig sett en enda intervju eller ens en recension av något hon skrivit. Liza Marklund är lite av ett ”Här finns drakar”-område på kartan. Jag väljer att presentera daten som en lista över troliga händelser.
Hon kallar mig tjuv eftersom fildelning är stöld, jag säger kaxigt att jag inte fildelar. Jag kan bara inte acceptera hennnes värdelösa ståndpunkt. Hon säger att min åsikt inte betyder något för jag inte tjänar pengar på min litterära och konstnärliga verk. Jag säger, jag vill hävda motsatsen, mitt skrivande är grundpelaren i min inkomst, det är bara det att jag inte skriver kiosklitteratur så hon har förmodligen aldrig läst något jag skrivit.
Hon dyker upp med ett nyskjutet rådjur och föreslår bastubadande. Detta eftersom hon inte är den skarpaste kniven i lådan (hon har nämligen blandat ihop mig med sin kompanjon Jan ”Vill vara han som skrev Remo” Guillou).
Hon har svårt att förstå vad jag säger under daten eller vägrar lyssna, jag blir förbannad och går. Förhoppningsvis muttrar jag på vägen hem eftersom ett bra muttrande är det enda som kan pigga upp mig efter encounters med ingnorentian.
Daten börjar bra men när jag hotar med stämning för det uppenbara upphovsrättsbrottet piratförlaget innebär blir hon arg och går. Jag har nämligen sett att de vid ett flertal tillfällen använt sig av citat. När man citerar någon använder man dennes verk för att själv verka smart eller tjäna pengar. Det enda rimliga är att man betalar för användande av citat.
Jag förklarar högljutt att jag inte gillar tantsnusk, hon blir ledsen och går. Om sanningen ska fram har jag ingen som helst aning om vad hon skriver, det kan ju faktiskt vara mästerverk som gått mig förbi. Titlarna talar ett annat språk dock.
Om jag ska vara uppriktig kan jag faktiskt inte se någon anledning att det skulle kunna gå bra, jag har redan från början svårt för Marklund och jag själv är inte särskilt lätt att ha med att göra.
Det har burit emot något vansinnigt att skriva den här posten. För det första skriver jag inte gärna om dater och sådant. För det andra är Liza Marklund för mig en ganska ointressant person, det enda jag kan känna inför henne är lite svaga äckelkänslor som jag inte vet var de kommer ifrån. Ni vet lite som man känner inför Martin Timell, Ernst Kirschblabla och Leif GW Persson.
Jag har verkligen gjort mitt bästa för att skriva på det här ämnet men allt eftersom jag skrivit har mitt inre motstånd växt sig starkare. Det är min bestämda övertygelse att om jag hade lagt ner mer tid på det här hade jag varit tvungen att starta någon form av organisation mot hela Date/Marklund-företeelsen. Jag kan inte riktigt säga varför men jag känner mig smutsig och utnyttjad, jag kommer aldrig göra det igen.
Nästa del i serien kommer skrivas av Syster Yster. Ämnet som jag skulle vilja att Syster Yster tar en titt på är hur man använder sin dator som sjukskriven eller av annan anledning hemmavarande jämfört med när man arbetar.
11 kommentarer
Ho ho ho – ångesten riktigt lyser i texten!
Men det var starkt gjort.
Din mardröm blev verklig.
Det här var bara sååå j-vla bra! Som att tvingas ha date med något katten släpat hem.
Egentligen hade jag gärna sett dig våndas i ytterligare några stycken :)
Man tackar. Era kommentarer får mig att må lite bättre men jag får fortfarande en klump i magen och lite darrningar på läppen när jag tänker på det.
Hihi:
Jan ”Vill vara han som skrev Remo” Guillou
Jag gillar verkligen ditt inlägg.
RS
bloggtidningen.se
Jag som ofta känner mig som en motvalls kärring tycker däremot inte om inlägget. För det är bara smutskastning av olika personer. I en riktig diskussion tas hänsyn till båda parters åsikter och hon har sina, du dina! Men vem har rätt?
För visst är det en form av stöld att tanka hem olika fullängdsCD utan att betala! Nyutkomna filmer innan de ens finns på DVD. Det handlar om upphovsrätt och att kulturutövare ska kunna leva på det de gör!
Sedan ser jag svårigheterna med att leva upp till det. Det måste nog ske genom teknikens utveckling. Varför inte spärra CD och DVD från lagring på datorer eller för kopiering!
Kanske som i serien Farligt Uppdrag att skivan bränns när man lyssnat x antal gånger :) OBS ironi
Inlägget är inte alls tänkt som ett inlägg i debatten om fildelning och ska inte ses som ett sådant. Uppdraget var att skriva om en tänkt Date och jag kan inte se att det skulle sluta i annat än katastrof. För inlägg i debatten om fildelning har jag skrivit annat tidigare.
Ok mitt fel. Jag läste även det inlägg du hade tidigare om Liza Marklund och blandade ihop dem!
Om du vill hitta lite vettigare inlägg gällande fildelning i den här bloggen så kan jag tipsa om dessa:
http://www.naknasanningen.com/2007/03/fildelning-i-framtiden.html
http://www.naknasanningen.com/2007/03/wall-street-journal-hittar-p-dn-citerar.html
http://www.naknasanningen.com/2007/02/google-och-andra-torrenttrackers.html
http://www.naknasanningen.com/2007/01/fildelarkassan-fr-std-frn-skivbolag.html
Inte nog med det lidande jag utsattes för när jag skrev posten, nu gör google reklam för både Guilliou och Marklund på min blogg.
”Med mycket ångest och lidande har jag tagit mig igenom min sträcka. Trodde inte det skulle vara så här plågsamt.” skriver du i mailet-
Oj, det är nästan så jag får ångest över att du tog det på det viset. Jag tycker dock att du har gjort ett bra inlägg. Ärligt och med glimten i ögat som jag önskade.
Hoppas att du börjar må lite bättre nu…
De myckna uppmuntrande kommentarerna får mig på bättre humör. Om det hade varit För jobbigt hade jag heller inte gjort det. Jag kanske helt enkelt förtjänade lite lidande.