Karin Olsson vs dig & mig

Karin Olsson som till vardags är kulturchef på Expressen må besitta lite makt bland de andra kulturkoftorna men efter någon sorts bråk med Ronge på Twitter så släppte tydligen hjärnan taget och gav upp. Karin kläckte i ett blogginlägg det här geniuttalandet:

Att Twitter och bloggar har blivit en så vanlig nyhetskälla ökar kravet på att påfåglarna som häckar där kan putsa sina fjädrar på ett någorlunda värdigt sätt.

All vi med bloggar, dvs gemene man, ska alltså rätta in oss i ledet och göra som Karin Olsson säger för att nu används vi ofta som nyhetskälla. Jag tänkte att det var ett lysande tillfälle att förklara hur världen fungerar. Till att börja med en liten skiss över Karins världsbild:

Karin Olsson vs oss

Karin sitter på toppen av en liten pyramid och kan därmed bestämma vad vi andra ska göra. Inget konstigt med det, hon är ju kulturchef och kan därmed styra vad som får skrivas på Internet. Om inte hon kan bestämma över innehållet på Internet kommer det ju bli kaos! Eftersom Expressens kultursidor och därmed Karin Olsson är det viktigaste som finns på nätet måste ju vi andra anpassa oss till dem, hur ska de kunna använda oss som nyhetskällor om vi inte kammar oss och beter oss som hon vill?

Tyvärr Karin, det funkar inte så

Du får vara arg på Ronge om du vill men jag skiter helhjärtat i din åsikt om vad jag måste skriva på min blogg. Jag skriver vad jag vill här och du får kalla mig påfågel bäst du vill, jag tänker inte rätta in mig i ledet i alla fall dina krav betyder inget för mig.

Jag har full förståelse för att du skrev när du var arg Karin men nog lyser väl föraktet för oss som inte är journalister igenom – Du är fullständigt övertygad om att det bästa som kan hända oss är att vi får användas som ”nyhetskälla” i Expressens kulturdel. De allra flesta av oss här ute bryr oss inte en sekund om sånt och vi skulle förmodligen inte märka det heller.

Karin Olsson bestämmer inte över den här bloggen

Över min blogg bestämmer jag och ingen annan kan berätta för mig vad jag får eller inte får göra. T ex kan jag skriva den här bloggposten, något som förstås svider lite även om det aldrig kommer erkännas.

Subscribe / Share

20 Comments

  1. Dabitch skriver:

    Ganska roande det där.

    • Magnus skriver:

      Ja, väljer att inte rota i vad som bråkades om på Twitter. För krångligt att hänga med fram och tillbaka – lite som att referera ett samtal.

  2. Stefan skriver:

    Bra skrivet Magnus!

  3. Lasse Edfast skriver:

    Tror du har missuppfattat hela saken (till att börja med var det inte Karin som Ronge gav sig på), eller bara vill tolka det så för att få tillfälle att vara lite nya-medier-upprorisk.

    Som jag förstår det menar Karin att eftersom det vi skriver på Twitter och i bloggar nu faktiskt uppmärksammas av fler människor – eftersom fler bloggar/Twittar och eftersom det kan komma ut i massmedier typ resume.se – så bör vi tänka på vad vi skriver på samma sätt som vi tänker på vad vi säger som gäst i exempelvis Studio Ett. Det är dig såklart helt fritt att säga vad du vill, men det som förut nådde dina nära och kära når du betydligt fler.

    Inga nyheter egentligen kanske;)

    • Magnus skriver:

      Hon kallade mig (i egenskap av bloggar) för häckande påfågel och upplevde att hon kunde ställa krav på mig. Jag tycker att det är en anledning god som någon att berätta att om det är någon som kan ställa krav så är det vi som är gemene man – mitt jobb står inte och faller med att jag har läsare på den här bloggen, hennes jobb är något helt annat.

      • Lasse Edfast skriver:

        Hon menar att de märkvärdiga människorna på Twitter – som hon kallar påfåglar (om du är en av dem får du själv avgöra) – måste tänka på vad de säger eftersom branschsajterna bevakar Twitter och vad som sägs där. Ronge faller inte med en dum tweet, men för ett tag sedan hade den passerat helt obemärkt och det är det jag tror att Karin vill peka på.

        • Magnus skriver:

          Och jag menar att huruvida hon bevakar Twitter eller inte är betydelselöst, jag säger vad jag vill där iaf.

          Det hon gjorde var att av någon anledning blanda in generella bloggare i ett bråk mellan en journalist och en PR-konsult. Jag kan faktiskt inte se vad det har att göra med bråket alls.

          Tycker att det här är ett tydligt tecken på en person som trodde att de som jobbade på tidningarna fortfarande hade informationsmonopol och så visade det sig helt plötsligt att de är en bland många röster.

          • Lasse Edfast skriver:

            Naturligtvis är det betydelselöst för din rätt att uttrycka dig, men att tro att det traditionella medier – exempelvis Expressens kulturredaktion eller Resumé – skriver om inte har någon betydelse visar på en något snäv världsbild tycker jag. Du brukar prata en del om besöksstatistik och vilken betydelse den har, kolla upp den för Expressen eller resume.se. Däri ligger betydelsen, inte om det är en blogg, en tidning eller ett twitterflöde.

  4. Magnus skriver:

    Om vi ska titta på besöksstatistik så är det nog jag som ska bestämma vad Karin säger isf, jag hanterar klart större siffror än både Expressen (särskilt kultursidorna) och Resumé. Kanske inte just på den här bloggen dock.

    Jag tycker däremot helt klart att du har en poäng i ”Däri ligger betydelsen, inte om det är en blogg, en tidning eller ett twitterflöde” och jag tycker den här bloggposten är ett bra exempel. Karin Olsson och hennes medarbetare måste helt plötsligt putsa fjädrarna för bloggosfären är trots det försprång som kvällspressen hade förr, numer klart större både när det gäller skribenter och läsare än tidningarna.

    För 10 år sedan hade Karin kunnat vräka skit mot gemene man utan att någon kunde säga emot, den enda platsen hade ju varit på hennes tidnings insändarsidor och därmed hade man dessutom gett dem gratis content. Nu kan man som journalist inte göra det – även den 3:e statsmakten är idag bevakad.

    • Lasse Edfast skriver:

      Kan bara konstatera att du läser hennes blogg och att många följer henne på Twitter, kanske delvis eftersom hon har just den position som hon har.

      Sen kan du bestämma var Karin ska skriva lika lite som hon bestämmer vad du ska skriva, men om Karin tar upp det jag skriver på min blogg får det plötsligt mycket mer uppmärksamhet än om hon inte gör det. Om jag misstänker att hon kanske kommer att göra det så tänker jag antagligen lite mer på hur jag uttrycker mig eftersom jag gärna vill framstå på ett bra sätt.

      Jag tror vi ska se samspelet mellan traditionell och nya medier som en möjlighet snarare än som en konflikt, och den som uttrycker sig väl har mer att tjäna på samarbetet.

      • Magnus skriver:

        Jag läser inte hennes blogg till vardags kanske ska tilläggas, jag ramlar aldrig in på kvällspressens siter annat än om jag får något mailat till mig som någon av mina vänner tycker jag behöver läsa.

        Jag tycker faktiskt det är ointressant huruvida hon kan uppmärksamma saker eller inte, alla kan det. Den här bloggposten har lika många retweets som hennes bloggpost och det här är ändå en liten putteblogg.

        Det är inte konstigt att man på Expressen hatar bloggare, vi tar ju en andel av deras läsare ifrån dom varje år.

      • Magnus skriver:

        Vill dessutom tillägga att jag kan något som Karin inte kan – Om några dagar kommer den här bloggposten ha permanentat sig på förstasidan när man söker på hennes namn, min åsikt kommer alltså fortsätta spela roll även i framtiden när hennes post sedan länge är glömd.

  5. Pia Ivarsson skriver:

    Magnus, ditt inlägg kanske skulle sett annorlunda ut om du satt dig in i hur bråket började. Ronge har blivit sur och över en kommentar från Natalie Kazmierska och varit riktigt otrevlig mot folk till höger och vänster på Twitter för att de reagerat på hans otrevliga attityd mot Kazmierska. Resumé har satt ihop (nästan) hela flödet om du är intresserad http://www.resume.se/nyheter/2010/11/05/du-var-verkligen-helt-vard/

    Jag tycker hans attityd är rätt anmärkningsvärd för att komma från någon som anses vara en Sveriges främsta PR-rådgivare. Tror, liksom Lasse E, att Karin Olsson försöker få Ronge att fatta att det han skriver på Twitter följs av fler och fler och att han därför borde förstå att man beter sig där som man beter sig i andra offentliga sammanhang. Skulle snarare säga att det var Ronge som med brösttoner försökte diktera villkoren för andras rätt till åsikter på internet.

    Om du tänker permanenta din bloggpost högst på hennes namn hoppas jag att min invändning hänger med…

    • Magnus skriver:

      Som jag sa tidigare så bryr jag mig inte om hur det startade, det Karin gör är att hon hoppar på en stor andel av svenska folket, däribland mig. Det är ett tydligt förakt för bloggare som lyser igenom, kanske är vi inte lika fina som journalister. Hon får bråka hur mycket hon vill med Ronge, jag är inte ett dugg intresserad av det men om hon bråkar med bloggosfären så bråkar hon med mig.

  6. Karin Olsson skriver:

    Hej Magnus, min avsikt var inte alls att säga att vanliga bloggare ska ”rätta in sig i ledet”. Snarare att branschfolk, som t ex Paul Ronge, kanske borde tänka på att föra samtalet i samma sakliga och vuxna ton som de gör i andra forum. Allt gott/ Karin

    • Magnus skriver:

      Det är lätt att kräva en viss samtalston av sina samtalspartners men att leva upp till någon sorts standard själv är förstås mer komplicerat?

  7. Petter skriver:

    Spännande diskussion!
    Jag gillar inte heller när vi vanliga dödliga får denna typen av påhopp.
    Jag håller på Magnus!
    Magnus, du har en skön poäng när du säger att du kan något som inte Karin Olsson kan:
    Nämligen sökmotoroptimering.
    Det är en underbar kunskap!
    Kör hårt Magnus!

    Petter






Flattr this

Mer Kärlek

Jag tycker det är väldigt viktigt att visa kärlek på internet och har startat kampanjen Mer Kärlek, skaffa en bloggknapp du också:


Gilla

Om du tycker att Nakna Sanningen är en bra blogg finns det flera saker du kan göra för att göra mig glad:

Du kan skriva om mig på din egen blogg!

Du kan lämna en välbehövlig kommentar på något av mina inlägg.

Du kan Twittra om mig.